Livet down under
De 2 sissta dagarna har spenderats i regnskog/okand natur, vilket varit en otrolig upplevse.
Det har aven blivit en hel del sammankomster, vilket latt till massa nya moten. det har varit feint!
Vi sitter ute pa Rosies tradgard dagen efter henne fodelsedagsfest. 
Har ar vi pa middag pa Rosies fodelsedag.En liten halsning fran mej och mina goa vanner!
(Djones, jag kan lova dej en film med skratt i bakgrunden nar jag kommer hem. Dom var crazy!)Hoppas allt ar bra!
PS. Det ar ratt sent nu, sa jag ar trott. Lovar lite mer utforlig text en annan dag! Forresten, imorgon blir det formodligen forsta surfinglektionen, det blir det basta! DS.
Colac
Hej! Nu ar vi, Hedda och jag, i Colac. Har ar det fest! I forrgar firade vi Rosies fodelsedag och det var FULLT hus.
Rosies hus ar varsta och ligger ute pa landet! De har varldens finaste tradgard, men en massa crazy vaxter och grejer. Huset ar stort och egentligen kan man nog saga att; har finns allt. Var caravan star tex utanfor och vantar pa att vi ska ta henne med storm. Och det kan jag lova att vi kommer! Om ca en manad ar det det som galler, Rosie, Hedda och jag ska ta med oss henne ner till Apollo bay. da kommer det vara hogsommar och crazy warm!
Pa tal om varme, sa var det trevnadskvall igar med nara och kara. Rosie, Hedda, jag, Nick (Rosies bror), Path (Rosies andra bror), Simon, Hollie och Georiga. De tre sisstnamnda ar nya bekanta sen vi kommit hit, verkligen helt okej people. Vi satt ute till langt fram pa kvallen och det var varm! Jag satt i bara shorts och linne och maste erkanna att jag slangde nagra tankar hem till kylan.
Innan jag akte var jag aningen orolig over hur mycket mitt musicerande skulle paverkas av ett halvar av inaktivitet. Men det behover jag inte alls oroa mig over har jag markt. Har finns allt, gitarr, piano, trummor och jag fann till min forvaning till och med en fiol (i barnstorlek). I och for sig var den inte i nagot vidare skick, vilket inte ar sa konstigt nar man koper saker pa loppis. Dessutom hade Path brukat vald pa den och gjort en provisorisk lagning med hjalp av en skruvmejsel som stall. Jag fick borja med att testa mina fardigheter genom att fixa iordningen den, det gick skitbra! Jag har sedan dess ovat lite da och da.
Igar borjade jag min traning genom nagra armhavningar och armbrytning. Jag vann for ovrigt mot Path! Morgonen startades med sit-ups. Har tankt fortsatta i med den stilen nu. Det blir gott!
Om 1-2 timmar ska vi ut pa var forsta resa. Det bar av mot Rosies sommarhus vid havet dar vi ska fira schoolies. Det innebar en hel vecka av party for att fira att Rosie slutat skolan. yeah! Aterkommer med narmare beskrivning senare!
Ha det feint!
125466-7
Resan var otroligt lang men eftersom vi visste vart den bar oss, var vi bara peppade! Resan inneholl en del extra speciella upplevelser- mellanlandningen i Osterrike medforde ovning i tyska, vilket gick feint. Mitt sjalvfortroende var pa topp. Pa resan mellan Wien och Melbourne hamnade jag och Hedda bredvid en aldre man, som verkligen levde upp till fordommarna vi har om folk fran andra landers fordommar mot oss svenskar. Mannen, som kallde sig farfar, agnade i stort sett hela resan at att tala om for oss om att det finns killar som lagger droger i tjejers drinkar och att oskulden ar nagot fint. Va? Menade han allvar?? Jaja, vi lat honom tro att vi var helt ovetande om varldens baksidor, vilket var festligt. Han var festlig!
Har ar ett foto av honom och Hedda. =).Idag har jag kort bil i vanstertrafik for forsta gangen, skitkul!! Sa ovningen har borjat ifor roadtripen! =D. Vi kommer aga the Aussie Roads!
Nu ska jag ga och fixa iordning mig infor kvallens party. Rosie fyller 18 ar och huset kommer vara fyllt av manniskor, mat, dryck och livemusik!
Yeah!
Vi hors!
Hur långa kan 37 timmar vara?
Packningen känns konstigt nog så gott som färdig, men det stämmer såklart inte. Imorgon natt kommer det så väl kända senariet äga rum. Jag kommer springa runt som en yr höna och slänga i allt tänkbart i min resväska. Stackars mamma! När jag är färdig kommer jag få bekräftat att jag har på tok för mycket övervikt och när jag packat ur vad jag trott varit mycket visar vågen trotts allt ingen förändring. Väl på flygplatsen kommer jag ha tillräckligt mycket glömda saker för att fylla en ny packningslista. Ånej!
Men vad gör det? Vi kommer vara påväg! Gött! Nu börjar livet! Det kommer bli feina grejer Heddlög.
Avskedsfesten i lördags blev lyckad. Ca 30 glada vänner samlade på en yta som skulle betraktas som alldeles för liten av endel. Men det var gött- intimt och gött. Det blev ett mysigt avsked som förde med sej att jag insåg att jag faktiskt kommer sakna fler än förväntat.
Jag tänkte avsluta med att säga: Det här blir en upplevelse, det skulle inte bli bättre utan nervositeten och var inte oroliga! Jag är stor.
